Vi tycker det är viktigt att informera om denna sjukdom som vi just nu inom kat 4 tar på fullaste allvar!

Denna text och info om PRA som följer här nedan är hämtad från SO-gruppens hemsida! www.sogrupp.se


PRA - Progressiv Retinal Atrofi


Under första halvan av 2011 kom det till kategori 4-entusiasternas kännedom att man upptäckt att Siameser och Orientaler boendes i Finland var drabbade av PRA - Progressiv Retinal Atrofi. Då de svenska linjerna är mycket lika finska, agerade SO-grupp tillsammans med Siameslinjen och Siamessällskapet för att få fram mer information och rekommendationer till uppfödarna. Ett led i detta arbete var den informationsdag som hölls den 28 Maj 2011 hos Länsförsäkringar i Stockholm. Anteckningar från den träffen finns nedan, men kan även laddas ner som PDF.

Först på programmet stod Anja Kanolds föreläsning, legitimerad veterinär som till vardags jobbar på Regiondjursjukhuset Bagarmossen. Hon inledde dagen genom att hålla en initierad föreläsning där hon gick igenom hur PRA uppstår.


PRA – Progressiv Retinal Atrofi – är en genetisk, ärftlig, recessiv ögonsjukdom som påverkar de primära syncellerna (tappar och stavar) samt retina, näthinnan, i kattens öga. Veterinär Anja Kanold berättade att sjukdomen börjar med att påverka stavarna, som är de delar av ögat som endast ser svartvitt och är ljuskänsliga. Detta innebär att de första symtom som kan märkas på den drabbade katten är att den får sämre mörkerseende. Efter en tid påverkas även tapparna, som står för färgseende och skärpa, då man även kan märka att katten är påverkad dagtid. Förutom detta, påverkar PRA-genen även näthinnan som blir grådaskig, och de fina blodkärl som finns på näthinnan förtvinar. I de senare stadierna påverkas även tapetum, som är den reflekterande delen i näthinnan som man kan se exempelvis när man fotograferar en katt i mörker med blixt. Katten får då lysande ögon.

Det finns flera former av PRA:

 

PRA drabbar alltid båda ögonen samtidigt. Det finns inga former där katten har ”lite” PRA eller bara på ena ögat – då handlar det om någon annan typ av ögonsjukdom. Inte heller finns möjligheten att utvecklingen av PRA avstannar – har katten väl blivit sjuk i PRA (dvs har dubbla anlag), så kommer den obönhörligen bli blind. Däremot kan det variera hur lång tid det tar. Det krävs 2 anlag – ett från mamman, och ett från pappan – för att en katt ska bli sjuk i PRA. Katten kan inte få två sjuka anlag från mamman och inget från pappan, utan det är ett anlag från varje förälder som gäller. Detta innebär att katter med ett anlag – så kallade bärare – aldrig kommer bli sjuka. De kan exempelvis inte få en mindre mängd PRA eller PRA sent i livet, utan för att en katt ska få sjukdomen krävs två anlag.

Vad kan man se som djurägare, om man har en katt som är sjuk i PRA?

 

Andra orsaker till blindhet
Det finns även andra sjukdomar som drabbar näthinnan, som gör att en katt kan bli blind. Några av dessa är:

 

Det finns tre olika undersökningsmetoder för att upptäcka PRA:

 

Gentestet utvecklades 2007 av Kristina Narfström, som då bedrivit forskning på PRA hos katt i ca 30 år. Hon hittade den muterade genen CEP 290 (PRA-rdAc), som är den gen man testar för hos Abessinier, Somali, Siames, Oriental med flera raser. Det finns tyvärr inga tester för de övriga typerna av PRA (PRA rdy undantaget). Det finns flera laboratorier runt om i världen som bland annat gör PRA-tester, där UC Davis i USA, Animals DNA i Australien och Laboklin i Tyskland är de största och mest välansedda. Hur pass tillförlitliga är PRA-testerna? Veterinär Anja Kanold förklarade att de tre laboratorier som nämnts ovan är mycket seriösa, har varit verksamma länge och bedriver en hel del forskning. Givetvis kan den mänskliga faktorn i enstaka fall påverka, men man bör lita på provsvaren till 99,9%. I Sverige har endast ett fall av felaktiga provresultat upptäckts, detta på Abessinier.

Det är dock viktigt att man är noggrann när man gör svabbprov hemma. Ha gärna plasthandskar, låt katterna vara åtskilda 30-60 minuter innan prov, se till att de inte har ätit under de senaste timmarna. Visserligen är inte risken för kontamination överdrivet stor, då de primers som används för att "öppna" DNA't när man testar är relativt artspecifika, men noggrannhet och försiktighet skadar inte. Det händer ibland att man får till svar att man måste skicka in blod istället eftersom det kan vara för lite genetiskt material i kattens saliv. Detta är inte onormalt.

Föreläsningens andra halva (efter en mycket trevlig fikapaus) hölls av Katarina Wolffram från AbSolut kattklubb och Ulrika Olsson från Pawpeds. De berättade att de första tecknen på PRA hos katt upptäcktes hos Abessinier 1977. Abessinier- och Somalientusiasterna upptäckte via ögonlysning under det sena 70talet att ca 45% av katterna var sjuka i PRA, vilket innebär att katterna hade dubbla anlag och sjukdomen hade börjat bryta ut. 1990 var det antalet halverat, och 2007 när gentestet kom kunde man även börja upptäcka de katter som var bärare av sjukdomen men inte sjuka själva. Tack vare gentestet har man hos Abessinier och Somali kommit till en situation där inte en enda kattunge till behöver utveckla sjukdomen.

Hur ser verkligheten ut?
Det har genomförts 3 studier av PRA-förekomst hos kategori 4:

Kristina Narfströms studie
Kristina testade 109 Amerikanska obesläktade kategori 4-katter, och fann följande:

Kristina Narfström gjorde även en undersökning på 41 Europeiska kategori-4 katter, som kan vara besläktade. Bland dessa var:

 

Finsk studie



142 finska katter av raser från kategori 4 testades. Resultaten per den 31 Mars 2011 gav:

 

Pawpeds
Resultat från testade katter börjar även ramla in hos stamtavleprogrammet Pawpeds. I dagsläget finns provresultat från ca 200 katter, som ser ut som följande:

 

Slår man ihop dessa studier får man fram totalt 495 katter som torde vara relativt obesläktade. Av dessa är:

Observera att dessa katter är jämnt fördelat på linjer, PRA-drabbade katter finns både hos rena siameser, hos orientaler, balineser etc. Siffrorna kommer givetvis förändras i takt med att allt fler testar sina katter, vi har med andra ord en intensiv och spännande tid framför oss.

 

Vad gäller kattungar från två föräldrar som konstaterats fria från PRA-genen CEP290 PRA-rdAc via gentest, så det rekommenderas att man testar varannan generation. Detta för att upptäcka eventuella felaktiga tester på ett tidigt stadium.

Den viktigaste lärdomen som Aby- och Somaliringen vill föra vidare till oss kategori 4-entusiaster är följande:

Vi har således alla möjligheter att ta vara på bärarna av PRA och använda dem i avel, så deras viktiga linjer bevaras och vi bibehåller en relativt bred avelsbas. Varken Abessinier/Somali eller kategori 4 har så pass stor avelsbas att vi idag kan utesluta bärarna ur avel – skulle vi göra det, riskerar vi att ännu farligare defekter dyker upp och blir ett ännu större problem (inavelsdepression). Det är alltså viktigt att veta att man med gott samvete kan – och bör – använda bärare av PRA i avel, men att man då givetvis ska para dessa med en katt som är helt fri från PRA. Detta säger också djurskyddslagen (SJVFS 2008:5, SAKNR L102 1 kap §24), som reglerar hur man får använda katter med recessiva anlag för sjukdom:

"Hundar och katter får inte användas i avel om

 

Detta innebär, att trots att man rent genetiskt skulle kunna använda en katt med 2 anlag för PRA (som kommer utveckla sjukdomen) och para denne med en PRA-fri katt, och därmed få kattungar som blir bärare men inte sjuka själva, så är inte det möjligt med dagens svenska lagstiftning. Jordbruksverket kan i vissa fall ge dispens för detta, om katten ifråga anses särskilt värdefull för svensk avel.

Dagny Dickens från Siamessällskapet (som tillhör WCF Norden) berättade också att man redan idag inom Siamessällskapet inte får registrera kattungar från föräldrar som inte testats för PRA. Inom SO-gruppen kommer man på sikt kräva känd PRA-status för att få annonsera avelshanar och kattungekullar på SO-gruppens webbsida. Diskussioner förs också kring huruvida man från SO-gruppen och SVERAKs Rasråd för kategori 4-raserna ska motionera till Sveraks årsmöte om att införa obligatoriskt hälsoprogram mot PRA på kategori4-raserna, precis som man gjort på Abessinier, Somali, Ocicat med flera raser.

Dagen avslutades med en varm applåd till samtliga föreläsare och arrangörer, och vi kände alla gemensamt att vi kommit en stor bit på vägen mot att utrota PRA hos våra katter bara genom att få mer information och kunskap. Vi har alla ett stort ansvar att föra denna information vidare och att vara positiva förebilder för andra genom att testa våra katter och våga dela med oss av resultaten. Tar vi PRA på allvar och agerar klokt och enligt de rekommendationer som denna föreläsning gav oss, kommer sjukdomen inom en snar framtid inte längre vara ett problem för våra högt älskade orientaliska katter.

Vid tangentbordet: Cecilia Wisén, SOHIR, SE*Wishetens

Se även dessa länkar för att få aktuell lydelse på text. 

SVERAKs hemsida om hälsoprogram kat IV   

Jordbruksverkets hemsida angående avel på katt

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo08_16.pdf

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo11_3.pdf